Funktionskravet tillgänglighet och användbarhet används sedan 2009 i regelverk för den svenska byggsektorn. Funktionskravet anger en lägsta kvalitetsnivå för byggnadens egenskaper och utformning med tanke på användare med en funk-tionsnedsättning. Samtidigt får även andra användare stora fördelar av en tillgänglig och användbar byggd miljö. Kravet omfattar både bostäder och offentliga byggnader. Det är byggherrens ansvar att genomföra funktionskravet. Kravet av-ser både det byggda rummets egenskaper och utformning. Genomförandet ska bejaka användarens rörlighet och förflyttning i rummet samt deras förståelse och orientering i det. Kravet kontrolleras i den kommunala bygglovshanteringen och samrådsprocessen. För medlemsländer i den Europeiska unionen är funktionskra-vet aktuellt, eftersom EU arbetar med ett nytt direktiv för tillgänglighet och an-vändbarhet i offentliga byggnader, servicesektorn och transporter. Informanter i nationella och internationella nätverk för forskning, sakkunnigkontroll och myndigheter medverkade i studien. Totalt 122 informanter från nio länder inom EU, samt från Japan, Kanada, Storbritannien och USA inbjöds att delta i enkät om tillgänglighet och användbarhet som funktionskrav. Enkäten innehöll 37 frågor som behandlade funktionskravet i regelverk och praktisk till-lämpning. Sammanlagt 62 svar lämnades varav 43 svar var direkt avböjande svar. Nitton informanter besvarade hela enkäten. Svaren var möjliga att analysera vidare för att få en bild av funktionskravet i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Japan, Kanada, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Tysk-land och Sverige. Svaren lämnades av 10 kvinnor och 9 män, företrädesvis med arkitektkompetens.
