Föreliggande avhandling är en etnografisk studie av Erasmusprogrammet, den Europeiska unionens studentutbytesprogram. Det här programmet har de senaste tre decennierna resulterat i ett sort utbyte av idéer och människor inom den Europeiska unionen och radikalt förändrat både förutsättningarna för och utseendet på studentlivet i många Europeiska universitet. Genom åren har denna studentgrupp utvecklat en distinkt livsstil – rik på umgänge, festande och resor – och kännetecknas av en stark sammanhållning och en exklusiv anda. Empiriskt sett är studien en multi-lokal fältstudie som inbegriper deltagande observationer och intervjuer i två Europeiska huvudstäder, nämligen Stockholm och Aten. Både nuvarande och före detta Erasmusstudenter har inkluderats i studien och följts under en längre period. Studien tar en närmare titt på några av de erfarenhetsmässiga och sociala processer som utgör “Erasmus livsstilen” och försöker förstå dessa i ljuset av vidare kulturella och politiska processer såsom den Europeiska integrationsprocessen, kosmopolitanism, ungdomskultur och turism. Studien belyser därmed många delar av Erasmusprogrammets politiska historia, lokala konfigurering, sociala dynamik, kommunikativa aspekter och globala kontaktytor. Enligt avhandlingens tes så kan Erasmus Programmet ses som en form av lärlingsutbildning genom vilken de unga studenterna får tillträde till och övning i att leva i den alltmer sammankopplade värld som numera utgör deras verklighet. De starka erfarenheter som genereras av programmet, både emotionellt och kognitivt, leder till en förändring av studenternas självrepresentation, sociala representationer och sociala identitet. För vissa studenter så leder programmet till så pass drastiska förändringar i deras sociala nätverk och befintliga lojaliteter (t.ex. gentemot nation, kultur) att det, efter sejourens slut, driver de att utforska nya vägar i valet av karriär, familjeliv och vistelseort. Även om studenterna inte integrerar sig med värdsamhället i någon större utsträckning så verkar deras långvariga erfarenhet av transnationell mobilitet och bekantskap med gruppens inre kulturella mångfald främja utvecklandet av en mer kosmopolitisk inställning gentemot världen och deras plats i den.
