"Det är inte bara en gång som jag varnat honom för att skriva denna självbiografi. Inte bara för Annas tänkta reaktion, men för att själva formen med 'talesman' och 'baktalesman' visar brist på omdöme. Självbiografier har, det gäller generellt, en rakt fram berättande form, alltifrån det första sprattlet och skriket fram till det sista sprattlet och sucken. Här blir det i stället ett sammelsurium."
Den som för ordet är Carl-Göran Ekerwalds "baktalesman". Brittsommar är tredje delen i Ekerwalds svit av självbiografiska böcker men liknar till formen inget han skrivit tidigare. Boken ger utrymme åt två röster, en dagbok författad mellan åren 2009-2018 av Ekerwalds "talesman". Han noterar bara vad han tycker är lagom: resor, möten med människor, möten med böcker, möten med drömmar. Efter dagboken följer baktalesmannens kritiska och upplysande kommentarer med överskrifter som "Mozartbreven", "Goethes kokerska", "Beuys och den persiska estetiken" och "Att föreställa sig Gud". De blir till ett slags miniessäer om ett liv av läsande och skrivande. Vart ledde det, vad har han lärt sig, vad var viktigt?
Carl-Göran Ekerwald (f. 1923) har skrivit ett femtiotal böcker, romaner, biografier, essäsamlingar och dikter. 2002 utkom den första av hans självbiografiska böcker, Skogvaktarns pojke, som följdes av Tabula rasa 2008.
