Den digitala utvecklingen har ökat möjligheterna att samla in, lagra och tillgängliggöra material i databaser. Över tid har det framställts krav på att införa ett särskilt rättsligt skydd för de investeringar som krävs för att upprätta och driva databaser. Inom EU infördes vid mitten av 1990-talet ett sådant särskilt skydd genom EUdirektivet om rättsligt skydd för databaser. Direktivet harmoniserar det upphovsrättsliga skyddet för databaser och inför en ny rätt av sitt eget slag (sui generis) för att skydda investeringar i anskaffning, granskning och presentation av innehåll i databaser. Sui generis-rätten har i den juridiska litteraturen beskrivits som en av de mest komplexa immaterialrättigheterna. Utformningen av denna rätt har öppnat för skilda tolkningar och rättsosäkerhet. Doktorsavhandlingen Databasskydd beskriver och analyserar det rättsliga skydd för databaser som ges av det upphovsrättsliga skyddet och sui generis-skyddet. Avhandlingen behandlar även alternativa skyddsformer som skydd mot illojal konkurrens. Framställningen är den mest genomgripande undersökningen om databasskydd som har genomförts i svensk rätt. Johan Axhamn, jur.kand. och civ.ek., är verksam vid Stockholms universitet. Han forskar och undervisar i bland annat civilrätt, marknadsrätt, rättsinformatik och EU-rätt. Han har haft ett flertal uppdrag för Regeringskansliet, bland annat som utredningssekreterare i utredningen om kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Detta är en doktorsavhandling i rättsvetenskap vid Stockholms universitet 2016.
