Del av labyrinten

Om boken

»Vindlande och tankeöppnande.« | Joar Tiberg, Aftonbladet

»Inger Christensen är en unik författare. Omfånget på hennes register är bredare än hos Tomas Tranströmer. Svärtan är djupare, språksensibiliteten känsligare. Hon har en förmåga att helt avslappnat röra sig i texten, på ett sätt som nästan ingen annan kan. Det ser förunderligt lätt och lekfullt ut.« | Anna Hallberg, DN

»Jag tänker, / alltså är jag del / av labyrinten« skrev Inger Christensen i diktboken Brev i april, som ett svar till den franske filosofen Descartes med sitt cogito-argument, »Jag tänker, alltså finns jag«. Under samma tid som hon skrev dikten sammanställde Christensen 19 texter som kom att få titeln Del av labyrinten.
Minnesreflektioner blandas med filosofiska resebrev, krönikor, analyser av Dante och barocken, en 1600-talsfiktion i munnen på Christine Brahe, dikt, samt ett försök till en »utopisk ordbok« och tankar om en ekopolitik som är ännu mer aktuell i dag än när boken skrevs. Texter som inte minst också tar oss nära hjärtat av den stora danskans poetik, där språket och tänkandet visar sig som både en fängslande diskurs och ett instrument för frihet.
I svensk översättning av Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle i Danmark, hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation. Hyllad såväl här som på kontinenten, med diktverk som Det [1969], Alfabet [1981], Ljus [1962] och Brev i april [1979]. Fram till sin död var hon år efter år en självskriven kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Essäer av en dansk författare, död sedan 2009. Då skulle det kunna kallas smal litteratur , men jag vet allvarligt talat inte hur man tänker då. Bra litteratur är bra litteratur - den är motsatsen till smal, för den vidgar och berikar och ökar.« | Björn Kohlström, Bernur

»Gnistrande och outtömlig litteratur.« | Jesper Olsson , SvD