Som 18-åring blir han medlem i SSU. Då har ett trasigt knä satt stopp för en lovande fotbollskarriär. Studier och politik får ersätta scouter och idrott. Ingvar Carlssons trygga barnatro har vittrat sönder sedan länge.
När han kliver in på sitt första politiska möte i Folkets hus, Borås, är det början på ett långt liv i politikens tjänst. Under merparten av närmare 60 år befinner han sig i maktens absoluta centrum. Han blir en av Erlanders pojkar. Tillsammans med Olof Palme innehar de tre statsministerämbetet i hela 40 år. Sverige - ja, hela världen - kommer att förändras under deras tid.
2014 står Sverige inför ett nytt riksdagsval. Samma år fyller Ingvar Carlsson 80 år. Nu sammanfattar han sitt liv. Det är ingen självbiografi, inte heller en kronologisk berättelse, utan erfarenheter och tankar samlade i tio kapitel som rör både privata och yrkesmässiga händelser. Här berättar han om sin pappas plötsliga död, om klasshat, om förebilder i fotbollsvärlden, politiken, bland medarbetare. Om vänner som stått pall, vänner som svikit. Om hur det är att svika själv.
I personliga texter beskriver Ingvar Carlsson den tillit han förlorar efter arbetet som ordförande i Rwanda-kommissionen. Om religionen som han i dag menar, trots att han själv lämnade statskyrkan redan 1958, inte går att tänka bort. Här finns tankar om vårt nuvarande valsystem, om hur en politiker måste leva för att kunna vara trovärdig. Om att möta motstånd, att nästan inte orka. I kapitel som "Lev som du lär", "Behovet av vänner och ovänner", "Ensam är inte stark" får vi möta bland andra Tage och Aina Erlander, Carl Bildt, Harry Schein, Olof och Lisbet Palme, Kjell-Olof Feldt, Anna-Greta Leijon, Nelson Mandela och många fler.
Boken är skriven i samarbete med Stina Jofs, redaktionschef på Tidningen Vi.
