Liberaliseringen av tjänster inom EU har tappat fart. Jämfört med den inre marknaden för varor har utvecklingen av handeln med tjänster hållits tillbaka av byråkrati och krångel, vilket resulterar i långsammare tillväxt, lägre sysselsättning och bristfällig konkurrenskraft. Hindren för handel med tjänster präglas av lika stor mångfald som tjänsterna själva. Genom att kombinera olika index, presenterar denna rapport en övergripande bild av regleringsbaserade hinder. Enligt OECD-data finns det specifika sektorer (som juridiska, distributions- och järnvägsfrakttransporttjänster) där reformer skulle kunna genomföras till låg kostnad. Men byråkrati och administrativa hinder utmanar alla typer av företag inom EU. Mer än 90 procent av EU:s BNP kommer från länder som rankas lägre än 20 i Världsbankens Doing Business-bedömning från 2020. De över 5 700 reglerade yrkena inom EU är ett exempel på ett område i behov av reformer. Cirka 140 icke-sjukvårdsrelaterade yrken regleras endast i ett EU-land (som exempelvis blomsterhandlare i Luxemburg och vinprovare i Slovenien), vilket indikerar att regleringsbehovet är tämligen svagt eller obefintligt. Det finns också märkliga regionala skillnader i regleringen av yrken inom länder (särskilt i Belgien). De många reglerade yrkena hindrar innebär ett sänke för potentialen i den inre marknaden och skulle kunna avvecklas helt eller harmoniseras med lite politisk vilja. Om endast yrken som är gemensamma för ett rimligt stort antal EU-länder vore föremål för reglering skulle listan över reglerade yrken kortas dramatiskt. Den här rapporten drar slutsatsen att kostnaden för passivitet när det gäller liberalisering av den inre marknaden för tjänster är hög och riskerar skada EU:s konkurrenskraft.
