Olustens år

Om boken

Filmregissören John Waters har sagt om Marainis författarkollega Elena Ferrante att hon är the best angry woman writer ever. Kanske har han inte läst Dacia Maraini.« Ur Annina Rabes förord

Enrica, 17, är från en fattig familj i Rom. Hennes mor är den enda som drar in pengar, medan fadern mest dricker. Som ung kvinna är hon ett ständigt villebråd när hon går ut. Och som ung kvinna är hennes framtidsvillkor ytterligt strama. Enrica skyddar sig med hård likgiltighet. Inte ens när modern dör, eller när hon själv genomgår en plågsam abort, visar hon några känslor. Så lär hon känna den rika grevinnan Bardengo och en »finare« värld som blottar om möjligt ännu större avgrunder av förfall. Enrica rör sig genom den som en sömngångare, och som en obarmhärtigt skarp iakttagare.
Dacia Marainis Olustens år [L'età del malessere] belönades 1963 med det prestigefyllda Prix Formentor. I dag räknas romanen till klassikerna inom den italienska socialrealismen, som en tidig italiensk feministisk roman, samt en stilistisk föregångare till författaren Elena Ferrante.
I svensk översättning av Karin de Laval och med ett nyskrivet förord av kritikern Annina Rabe.

DACIA MARAINI född 1936 i Fiesole i Toscana, är en italiensk romanförfattare, poet, och dramatiker. Hon debuterade 1962 med romanen La Vacanza [Semestern]. Under många år levde hon tillsammans med den kända italienske författaren Alberto Moravia, och i hennes umgänge ingick personer som författaren och filmaren Pier Paolo Pasolini och operasångerskan Maria Callas. I dag tillhör hon Italiens främsta författare, mångfaldigt prisbelönt. I hemlandet är hon också en uppmärksammad politisk och feministisk debattör. På nittiotalet skapade hon rubriker med sitt sätt att öppet kritisera påven i abortfrågan.

»Dacia Maraini innehar en särställning i italiensk litteratur.« The New York Times