Vad händer med en människa som förlorar en nära anhörig? I Rekviem berättar hundra personer om sin erfarenhet av förlusten av ett barn, en partner, en förälder eller ett syskon.
Döden är vår tids mest tabubelagda erfarenhet. Men döden bör inte bemötas med tystnad. Rösterna i boken berättar om sista gången de såg den döde i livet, om oron och dödsbeskedet. Om känslan av overklighet, om ensamheten, meningslösheten och trösten. Rekviem är en ”sorgens fenomenologi” som vill spegla mångfalden hos mötet med den andres död.
"... en djupt personlig bok, mitt i flödet av röster. Och samtidigt en handling riktad mot den samhälleliga tystnad som brukar omge de sörjande (...) Efter min läsning stannar rösterna kvar i mig. Detaljer. Det som sades. Ekorrarna i sjukhusparken. Läkarens röda penna. 'Bara för att Hampus är död slutar jag ju inte att vara hans pappa.' 'Nu är det bara jag och katten. Men katten säger ju inget.'" Magnus Florin, Expressen
”... en bred, självreflekterande och gripande exposé över död och förlust. (...) Den öppna framställningen och det polyfona samtalet, liksom referenserna till skönlitteraturen och filosofin ger boken ett djup (...) Vill man läsa en öppen och läkande bok om ritualer kring avsked och sorg, så är Rekviem att rekommendera.” Marta Ronne, BTJ-häftet