Detta avhandlingsarbete svarar på flera frågor om kollaborativt skrivande på en högskoleutbildning. Hur kan skrivsamarbete bidra till studenters socialisering in i en skrivpraktik? Hur förhåller sig studenter med olika bakgrund till den pedagogiska praktiken på en utbildningsinstitution? Hur utvecklas studenternas rapporter och vad kommenterar lärarna i dem? I avhandlingen följs tre studenter med olika bakgrund som skriver laborationsrapporter i olika gruppkonstellationer mellan två och fyra terminer. Studien visar att studenternas bakgrund har betydelse för hur deras skribentprofil gestaltas i de kollaborativa skrivargrupperna. Den student som har andraspråksbakgrund efterfrågar ofta stöd, inte minst i språkriktighetsfrågor, och åberopar ofta lärarens röst som argument. Den student som har tidigare erfarenhet av akademiskt skrivande, framstår som en rutinerad skribent, bl.a. genom att hon vågar sig på att avvika från instruktioner och läraranvisningar. Den tredje studenten använder sin erfarenhet av laborationsrapportskrivande inom yrkeslivet i samtalen för att få igenom sina åsikter. Avhandlingen visar också att studenternas skrivsamarbete fungerar som ett gott redskap när det gäller att söka stöd, ge synpunkter eller testa och befästa genrekunskaper. Studenterna förhandlar om textinterna kriterier men i mindre utsträckning om kopplingen mellan texten och kulturella värden. Dessa resultat diskuteras i relation till den pedagogiska praktiken, dvs. vad som explicitgörs i undervisning och vad lärarna kommenterar.
