Du är 16 år. Efter sommarlovet börjar du gymnasiet, och du har valt det naturvetenskapliga programmet med en engelskspråkig profil. Det innebär att undervisningsspråket kommer att vara engelska i ämnen som kemi, fysik, matematik, historia och samhällskunskap. Hur kommer ditt och dina kamraters språkbruk se ut i en sådan situation? Hur kommer skolmiljön att inverka på ditt språkliga agerande i klassrummet, på din språkutveckling i engelska och svenska och på din ämnesinlärning? I denna avhandling har jag velat ta reda på vilken inverkan engelskspråkig undervisning i Sverige, sprint (språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning), har på gymnasieelevers svenska, närmare bestämt den språkliga kompetens som är knuten till skolans olika ämnesområden. Hur utvecklas elevernas ämnesrelaterade språk på svenska i tal och skrift? När används svenska och när används engelska? Går det att urskilja några mönster och strategier hos lärare och elever? Studien är etnografisk och bygger på fältarbete i två naturvetarklasser, en engelskspråkig och en svenskspråkig under elevernas tre år på gymnasier. Den språkliga praktiken undersöks med olika typer av metoder, till exempel deltagande observation, intervjuer, enkäter, analyser av elevtexter och ljudinspelningar av klassrumsinteraktion. Undersökningen synliggör språkets betydelse i undervisningspraktiken. Resultaten visar att sprinteleverna i liten utsträckning använder ett ämnesrelaterat språk i sitt eget tal- och skriftspråk. Det ger en antydan om att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk på svenska hämmas. Deras svenska allmänspråk och deras färdighet i svenskämnet förefaller däremot inte påverkas i negativ riktning. Maria Lim Falk är verksam vid Institutionen för nordiska språk på Stockholms universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.
