Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertations Series nr 32. Kommuners upprättande av lokala bedömningsprogram, där vad som sker i den pedagogiska praktiken ska utvärderas och kontrolleras, kan ses som exempel på hur en utvidgad bedömningskultur på internationell och nationell nivå transformerats till lokal nivå. I denna studie undersöks vilka konsekvenser en utökad bedömningskultur kan få för såväl pedagoger som för elever och undervisningsmiljö. Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur ett lokalt bedömningsuppdrag i grundskolan, baserat på ett externt utformat och normrelaterat läs- och skrivprov kan upplevas och tolkas av berörda pedagoger. Vidare syftar studien till att bidra med kunskap om vilka konsekvenser ett bedömningsuppdrag enligt ovan kan leda till på organisations-, grupp- och individnivå. Studien utgår från det sociokulturella perspektivets grundläggande syn på kunskap och lärande och genomförs med fallstudien som ansats. Källor som används är dokument skrivna till följd av bedömningen samt intervjuer med berörda klasslärare och specialpedagoger. Trots intentionen från central kommunnivå att med bedömningsresultatet som grund planera och implementera åtgärder på organisations-, grupp- och individnivå visar studien att bedömningen primärt resulterar i kategorisering av elever. Eleven sätts i fokus gällande såväl vem som blir bärare av identifierade problem som åtgärder för att kompensera identifierade brister. Bedömningsuppdraget som i grunden ter sig vara enkelt visar på en komplexitet med ett antal dilemman som följd. Pedagogernas tolkningar av bedömningsuppdraget analyseras med hjälp av de grundläggande didaktiska begreppen varför, vem, vad och hur och med begreppen performativitet och löst kopplade system analyseras de ställningstaganden de gör. För analys av bedömningens konsekvenser blir synsätt på och begrepp rörande kunskapsbedömning och specialpedagogik centrala utgångspunkter.
