Avhandlingen Med blicken på barnet syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan och hur utrymme för, eller begränsningar av, barnens möjligheter till att vara, kunna eller göra olika därmed framträder. Vidare belyser studien hur hanterings- och styrningsförslag av barnen och deras beteenden formuleras i specialpedagogiska sammanhang inom förskolan som diskursiv praktik. Huvudsaklig grund för studien är situationer där avdelningspersonal och specialpedagog möts för samtal samt texter som producerats i samband med dylika samtal. Studien vilar på en poststrukturalistisk teoribildning och har genomförts med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Studien har genomförts utifrån antagandet om att språket medverkar till hur människor konstituerar, socialt konstruerar och förändrar sin verklighet. Även om det finns rörlighet och förändringskraft i språket kan, genom att ett specifikt sätt att tänka och tala inom en kontext reproduceras och fixeras, viss kunskap och vissa föreställningar bli dominerande och till slut tas så för givna att de inte längre ifrågasätts. Studien erbjuder en alternativ bild som kan öppna upp för reflektion och andra sätt att tänka och tala än de som har blivit och utmärkt sig som naturliga och dominerande i specialpedagogiska sammanhang inom förskolan.
