Kanske tror du att resfeber är ett relativt nytt fenomen i historien, något som den vanlige svensken kom att uppleva från och med flygcharterns expansion på 1960- och 1970-talet? I den här avhandlingen studeras semester perioden 1938–1959. Resfebern grep omkring sig bland vanligt folk redan då. Resa kunde man göra på många olika sätt. Den vanligaste typen av semesterresa var ett släktbesök. Med hjälp av informanters semesterminnen beskrivs här semesterlivet i sin helhet, både sådant som var tidstypiskt iögonfallande, som flygcharterns födelse och bilsemesterns inträde, och annat, kanske mindre iögonfallande, men inte mindre betydelsefullt i tiden, som släktbesök, föreningsorganiserat semestrande och även hemmavistelser. Genus och klasstillhörighet hade betydelse då det gäller vem som semestrade och på vilket sätt. Framförallt beskrivs och analyseras uppfattningarna. Vad ville semesterfirarna? Vad tyckte och tänkte de om semestern? Semester var inte som vilken slags fritid som helst. Det räckte inte med att vara ledig från arbetet, utan man skulle vara ledig från så gott som hela vardagen. Synsättet påverkade nästan allt som hade med semester att göra. Semesterfiraren skulle se annat, göra annat och träffa andra. Bästa sättet att uppnå detta var att resa iväg någonstans. Detta är en doktorsavhandling i ekonomisk historia vid Stockholms universitet 2017.
