I den här avhandlingen studerar Anneli Gustafsson subjektskonstruerande makt i det demokratiska samtalet utifrån ett feministiskt teatralt perspektiv. Kan vi alla vara lika övertygande som demokratiska samtalssubjekt? Eller finns det en slags ”superkropp” som är bättre lämpad som ett sådant? För att kunna förstå detta räcker det inte att studera det intellektuella och verbala i det demokratiskan samtalet. Samtalet måste utforskas som en materiell situation. Avhandlingen utvecklar ett innovativt analytiskt perspektiv och ett metodologiskt ramverk för att göra en sådan studie möjlig. I empiriskt fokus står ett klassiskt studieobjekt – det demokratiska samtalet i sin parlamentariska form. Undersökningen bygger på en etnografisk fältstudie som gjorts i den svenska riksdagen och närgranskar två partiledardebatter som utspelar sig i riksdagens kammare. Studien kommer fram till att subjektskonstruerande makt i riksdagens kammardebatt är ambivalent. Det finns identifierbara ramar för det demokratiska samtalssubjektet, men ramarna är samtidigt mycket motstridiga. Någon reell fysisk kropp, en ”superkropp”, som helt skulle kunna motsvara de fysiska egenskaper som förutsätts hos det demokratiska samtalssubjektet kan därmed inte identifieras. Alla debattörer tycks behöva kämpa på olika sätt för att försöka framstå som demokratiska samtalssubjekt i riksdagens kammardebatt. Anneli Gustafsson är statsvetare vid Stockholms universitet. Stockholm Studies in Politics 175 Detta är en doktorsavhandling i statsvetenskap vid Stockholms universitet 2018
